det är okej att känna


if you, you and you dont need me, then who will?

that question i keep asking myself

det värsta har inte kommit

det värsta är att gråta
nej, det värsta är att gråta när man duschar kallt.
när man känner de varma tårarna rinna ner längs kroppen i det kalla vattnet.

gått vidare

är i california nu och precis varit med om jordbävningen här som ni kanske har läst om. det var skitläskigt men berättar mer sen. jag har glömt min kamerasladd så inga bilder nu på ett tag men jag skriver en dikt ist för jag saknar henne och hon alltid har funnits där för mig.

jag har växt upp, men inte gått vidare.
något hemskt har hänt mig, men jag har inte gått vidare.
di finns alltid vid min sida, men jag har inte gått vidare.
jag får många förslag, men jag har inte gått vidare.
jag skrattar, ler och är glad men jag har inte gått vidare.
jag går i skolan, men jag har inte gått vidare.
jag pratar med folk, men jag har inte gått vidare.

jag pratar med min bästavän och jag går vidare på direkten.

något jag insett i efterhand

Hur kunde jag?
Jag lyssnade på dig och lät mina tankar spenderas
tillsammans med dig.

Hur kunde du?
Du lät mig förlora mot min rädsla
och tro på det jag aldrig trodde skulle hända.

Hur kunde den?
Rädslan har tagit över mig och jag aldrig kommer få bort den.
Jag trodde du var någon anförtrolig men det visades vända sig ut och in.

Jag förlät dig aldrig
och jag har fortfarande och kommer aldrig att
förlåta dig.

jag önskar ibland att inget av det hände

jag läser men inget fastnar
jag tittar men jag ser inget
jag lyssnar men jag hör inget
jag tänker bakåt men jag vill tänka fram åt
jag springer men kommer ingen vart
jag klär på mig men ändå är jag naken
jag äter men jag är fortfarande hungrig
jag får en smäll men jag känner ingenting
jag vaknar, allt var en dröm.

jag vet inte varför?

jag vet inte varför, varför jag lyssnar på allt.
allt runt mig. jag borde bara lyssna,
lyssna på mig själv.

jag vet inte varför, varför jag tänker på allt.
allt som hänt. jag borde bara tänka,
tänka framåt.

jag vet inte varför, varför jag gråter just nu.
jag borde inte gråta, jag borde vara glad.

jag vet inte varför, varför jag är själv.
jag borde vara där, bara vara där.

jag vet inte varför, varför jag inte förstår.
jag vet bara inte.

orden ger mig allt

Låt mig stå i centrum
med
avstånd till allt
Glöm att jag står där
och låt mig känna skillnaden

Låt mina händer vandra, i ingenting
Låt luften bli min vän, min enda närhet

Jag vill bli ett med mellanslagen,
min fiende är lika fullt avbrott
Inom armlängd har jag mitt hjärta, 
min själ och hålet i min tröja

Låt en känsla bli ett inte,
lär att ingenting lika fullt är ett ting
Välj ett föremål och fokusera blicken,
titta, icke ta.
En klyscha eller uppmaning?

Bli din egen sanning,
och ditt eget grupptryck

Kan jag känna något?
känna tystnaden, känna tanken.
Är jag tom om min omgivning är tom?

min omedelbara närhet fyller jag, om jag får välja, med andrum.


linnea öhman

poesi

Hur kunde ditt leende påverka mig så,
påverka mig på ett sätt som ingen annan har gjort?

Varje dag lider jag av att jag inte får vara dig nära
Jag lider

Jag tänker på hur mycket jag vill hålla dig i min famn
Få kyssa dina läppar, att bara få vara dig nära
Jag lider

Om du bara visste hur mycket jag älskar dig
om du bara visste 
visste hur mycket jag lider

Varje dag är den samma
du är den första jag tänker på när jag vaknat
och den sista jag tänker på när jag somnar

Jag kan inte sluta tänka på dig
Jag lider


By
Nicole
så himla fint nicole, gör något bra av dina texter. du är för bra!

RSS 2.0