orden ger mig allt
Låt mig stå i centrum
med avstånd till allt
Glöm att jag står där
och låt mig känna skillnaden
Låt mina händer vandra, i ingenting
Låt luften bli min vän, min enda närhet
Jag vill bli ett med mellanslagen,
min fiende är lika fullt avbrott
Inom armlängd har jag mitt hjärta,
min själ och hålet i min tröja
Låt en känsla bli ett inte,
lär att ingenting lika fullt är ett ting
Välj ett föremål och fokusera blicken,
titta, icke ta.
En klyscha eller uppmaning?
Bli din egen sanning, och ditt eget grupptryck
Kan jag känna något?
känna tystnaden, känna tanken.
Är jag tom om min omgivning är tom?
min omedelbara närhet fyller jag, om jag får välja, med andrum.
med avstånd till allt
Glöm att jag står där
och låt mig känna skillnaden
Låt mina händer vandra, i ingenting
Låt luften bli min vän, min enda närhet
Jag vill bli ett med mellanslagen,
min fiende är lika fullt avbrott
Inom armlängd har jag mitt hjärta,
min själ och hålet i min tröja
Låt en känsla bli ett inte,
lär att ingenting lika fullt är ett ting
Välj ett föremål och fokusera blicken,
titta, icke ta.
En klyscha eller uppmaning?
Bli din egen sanning, och ditt eget grupptryck
Kan jag känna något?
känna tystnaden, känna tanken.
Är jag tom om min omgivning är tom?
min omedelbara närhet fyller jag, om jag får välja, med andrum.
linnea öhman
Kommentarer
Postat av: Rita ♥
Sv; jodå, jag också :)
Vacker dikt!
Postat av: ANGELICA
tack! Håller dock på med en ny hehe.
åh vilken fin text :)
Postat av: Ebba
svar: åh, visst är den underbar! fin text!
Trackback
